20130829

965



Det slog mig just att jag har ständig kitchen duty.

- kök - / - küche - / - cozinha

Där är mjölken alltid ekologisk. Perceptionspsykologin likaså.

Diskbänken är högländerna, köksbordet East Sussex. Radion står i Humberside, mikron i norra Wales.

Det var här jag läste om en slags hårig groda som när den känner sig hotad bryter av ben i sin egen kropp, trycker ut dem igenom skinnet & använder som klor.

Det var här jag självsarkastiskt begrundade dagsvärdet på högskolepoängen i diskretmatte.

Det var här jag såg avsnittet av Broadchurch när David Tennant bah:
...I hate it. I hate the air, I hate the sand. I hate the stupid people, I hate the way they work. I hate their bloody smiley bloody faces. I hate the never-ending sky.

Det var här jag tittade ut igenom fönstret, mot just the never-ending sky & såg ett moln penslat över himlen; en perfekt avbildning av en ryggrad framifrån, med en hel sida revben & höger höftben.

Men jag hatar min spis. Och att scannern på ICA alltid trilskas med att läsa in koderna på lime & citron. Och att det bara är torsdag när jag längtar till lördag. Och sådana som envisas med att försöka prata BBC-engelska trots att de aldrig någonsin lyckas fejka sig förbi den första diftongen. Och att jag kan vara så jävla que sera, sera.

Men jag tycker om mina köksluckor, sådana där gamla funkisskjutdörrar. Och jag tycker om domare som tillåter närkampsspel. Och att bli kliad på ryggen. Och briefs. Och lammkött marinerat i kardemumma, paprikapulver, spiskummin, salt & rödvinsvinäger. Och en del dagar mer än andra.

Mmm, OK…mjölken är kanske inte ekologisk, däremot laktosfri. Och herregud! Vilket är egentligen mitt favoritgryn? Manna eller havre?

20130826

964



Det är trådar spunna av kristallklara theremin-vibrationer. Det är Samtiden som aldrig får nog av att bekräfta sin egen spegelbild, eller illusionen av densamma. Det är avskedsgåvor av formpressad skumplast. Det är kognitiv ställklunga.

Det är iskylan som i vissa situationer tar tag i en så att man slutar känna & blir till en helt igenom rationell beslutsapparat. Det är Chelmsfords fem dagar som huvudstad. Det är att minnas alldeles för mycket & alldeles för detaljerat. Det är en dedikering i stil med: to all stillborn summers to come.

Det är det där desinficeringsmedlet i pissrännorna som till & med är välluktande & inte enbart skarpt funktionellt. Det är självutnämnda tänkare, dömda till att för evigt vandra i introducerande a-kurser. Det är något som speglar de fula sidorna. Det är slumrande slavneuroner som fejkar belöning.

Det är molnen som pressas ner över Billingen så att de till sist ser ut att vila mot trädtopparna. Det är geniförklarandet som markör & bärande vägg för de egna preferenserna. Det är ett abstrakt, hårt skrapat oljelandskap att drömma sig bort i. Det är gamla skolans bovver boys.

Det är andra-språken som alltid sägs talas flytande, oavsett dess faktiska riktighet eller inte. Det är en lavaström av smält glas. Det är Tin Drum som bytt omslag med Construction Time Again. Det är en spindelväv formad av statisk sälta & jordat syre.

Det är vintage fit. Det är parfym som håller en sällskap över tre våningar, igenom trappor vridna i 180 grader. Det är ett 'annorlunda' som låtsas mappa en idé om individualitet, men som egentligen blott är en anpassning till en handfull prefabricerade protokoll om vad som är ett ’rätt’ & sanktionerat annorlunda. Det är lyrically helt absorberat som: but as I barely fit outside/the sadness remains indoors.

Ja, ungefär så.

963

20130824

962



tretton snabba ifrån l i f v e t s bakgård

Δ
kaffet tog slut. Tillbringade en hel dag med en gravt försvårande gå-&-handla-reluctance.

Δ
it’s either that ole devil called pendling igen eller börja om ifrån scratch. Alternativen till det förra ligger långt bort, möjligheten till det senare tycks ha långsemester.

*touch my heart & feel winter*

Δ
förbeställde Youth Code's fullängdsdebut i blodröd vinyl. Portot var dyrare än plattan.

Δ
lukten på kanten till ett glas som läppjats efter en äggrätt.

Δ
observerade en kortväxt människa med en närmast fulländad oval silhuett & någon slags dread- eller flätfrisyr. Tömde pilsnerflöjten, återkallade koden till toaletten & arkiverade iakttagelsen under ’blott en ljusgrön onesie ifrån Teletubbies’.

Δ
det ska spelas på gräs för att inte tappa en dimension.

Δ
dröm: en bloggbekant (kallar man det så?) stod utanför ytterdörren & stirrade in igenom titthålet. Stämningen var mer mystisk än läskig (tänk relationen brushed cotton/tweed).

Δ
det är några månader sen nu men - tro’t eller ej - jag minns det som igår: åt alldeles för mycket till frukost, borstade gaddarna & såg klart The Americans.

Δ
vuxna människor som beskriver sig själva som 'busiga'. SUSPEKT!

(hör ni varningsklockornas kraftfullt sävliga klang?)
(hör ni?)
(BA-DANNNG! BA-DANNNG!)

Δ
hettan på Östra under gassande sommarmatcher = viss Råsundability.

Δ
balkongtomater & en Crabbie's. Torrt gräs under marinblå mockabrogues. Tobaksrök fjättrat av luftfuktighet som ett transparent duschdraperi framför grönskande minigolf-greener. Ett flygplan gick ner mot Bromma. Såg en gammal bekantskap på tuben & vi ignorerade varandra i likgiltigt samförstånd.

Δ
till sist, säger bara en sak: Konformitet, allihopa! Total jävla anpassning!

Δ
förresten, en sak till: _DANCE_QUADRATIC_!

20130816

961



.
Det blir allt glesare mellan köttfärsregnen, & inga nya lågtryck tycks vara på väg in. Kanske kommer det med höstmörkret & det affektiva grådask som brukar lägga sig som ett slasktäcke över det som sommarhalvåret dragit upp till ytan. Först: Komsi, komsi, lilla vän!, & sen bah: *K V Ä V A*.

.
Tågdunket förpassar mig till ett augustisoligt Leyton där Tijuana Taxi skallar över Brisbane Road. Laurie Cunningham spelar ifrån start, gör åtta mål & spelar fram till ytterligare femton. Orient går så småningom upp i nästhögsta ligan & vinner sensationellt FA-cupen. Men det vet vi såklart inget om där & då. Istället ägnar vi dagarna åt tematisk t-stationsspotting, offentliga plaketter rörande historiska trivialiteter samt åker till 4 Great Queen Street & andra adresser av populärkulturell signifikans.

.
Ännu en Night of the Mule passerade. 78 lime-halvor gick åt & vi funderade på basiskt kompensation. Eller om det var surhetsreglering? Hursomhelst, kunde till sist bara tänka i termer av vodka så plockade av skivtallriken, ställde manuellt in remmen på 33 varv & blottlade helt emot allmän begäran några dolda X.

.
Jag är skal? Jag är ben? Jag är skål? Jag är bønes?

.
Tåget saktar in för Katrineholm & en ny batch passagerare. Märker inte så mycket av det då sätet blivit ett badkar fyllt till brädden med opastöriserad vinäger som suger ner mig under ytan. Precis innan det sista ljuset tonar ut känns det alldeles tydligt hur vinägermaskarna flyttar in i bronkerna & gör sig hemmastadda medan de förnöjt gnolar: & it seems as though I'm on my own & time transcends, oh.