Och där stod han, Coachführern, på Stadshotellet i den lilla staden. I studentkostym med sitt She-Wolves of the SS & slamrade på medsläpade vitvaror.
I polyrytmisk symbios med sekvensade synthmattor & TR808:ans trefjärdedelstakt hamrar han taktfast bakom distade anonyma rop som rippats ifrån förinspelade förbränningsugnar; kvidanden som anhåller om mer tid innan de slutgiltigt & överlagt dränks i industriella skrapanden & hissanden.
(800 graders tystnad & fastbrända proteiner)
Skinnvästar häcklar i Proud Mary-frustration. Fåstaviga hån som förfinats via landsbygdens kulturella armod kombinerat med en rikedom av tid att ha ihjäl & en omedveten vilja att ledas. Samtidigt, undervärdera aldrig en gammal vana. Ni förstår, på landet måste vi konfrontera allt som är konstigt & normbrytande, för säkerhets skull liksom. Det handlar om att säkra en kontrollerad & förutsägbar omgivning.
----------------------------------
Epilog
20 år passerar. Skinnvästarna sitter kvar. Sångaren J blev popstjärna medan vår slagverkare gick vidare till en mellanchefsposition inom [konstpaus] telekom.
