095

Som inlägg nummer 094 implicerade: Ian Brown är en populärkulturell arketyp. 2009 stod han för en av årets bästa plattor* & igår stod han på Göta Källare.

Tre förutsägelser:
(i) lad couture
(ii) Madchester-moves
(iii) världens bästa klubbgubbe.

...en & en halv timmes aerobicsliknande pass senare tog han sin lilla ryggsäck, sin parkas, hälsade på alla & gick.

Anyway, har plockat ihop en spellista med mina 30 Ian-favvisar (som här blir 28 pga att Remixes of the Spheres inte är tillgänglig på Spotify vilket dessvärre exkluderar Forever & a Day (Cedarblue Mix) samt Cokane in My Brain (DJ Mek Nurenburg Scratch Mix). Dessutom hittar jag inte den kortare & cleanare b-sideversionen på Lions...). Spellistan finns HÄR.


* 2009 års bästa plattor i övrigt: Fucking Whore Society [Karjalan Sissit], Dormicum [fïx8:sëd8], The Hated [Larva], Kingdom of Welcome Addiction [IAMX], Cremations [Cold Cave], Love Comes Close [Cold Cave], Drischne Skasal [Jäger 90].

094

093

Det här är den svenska kungafamiljen. På grund av en alltför långvarig tradition av elit-reproduktion håller deras genetiska konfiguration på att falla samman.

Kollapsande cellväggar, förgiftade proteiner & ruttnande vävnad som dömer kommande blåblodiga generationer till en tillvaro i livsuppehållande maskiner. Jättelika kolosser helt gjutna i brons, utsmyckade med de skönaste av arabesker & med ett finmekaniskt system som kan böja tid tillräckligt länge för att tvinga in ett andetag av anstånd i utmattade linjeavlade gestalter.

Men tonfallet i maskineriets varsamma pysanden & graciösa flämtningar, som till en början låter som en behagligt oscillerande läkekraft, förvandlas i vetskapen om vad som obevekligen väntar vid horisonten till ljudet av skälvande domedagsbasuner. Ett rekviem ledsagat av de ofrälses bön: Giv dem evig vila, Herre.

092

091

Pudding.
I like it.

090

Guppys långdistansförhållande [Sthlm-Prag] har medfört en hel del värdefull krosskulturell kunskap:

* Om man exempelvis går in i en hiss i Tjeckien så ska man hälsa på alla, & när man stiger av så säger man adjö.

* Om man går in i ett väntrum så ska man först hälsa på alla i väntrummet & sedan fråga vem som är sist i kön.

* Dessutom, att anglosaxer blåser kuk medan vi svenskar suger våra, det vet vi. Tjeckerna däremot, de röker kuk.

089

Lördagkvällens outfit:



Jeans & verktygsbälte. Hjälm for the missus.

088

Fredag 22/1, em/kväll;

I [tuben]

Av sättet de placerat fötterna på så verkar de vara ett par, gissningsvis runt 16-17. De sitter mitt emot varandra & tittar ner i golvet med frånvarande blick, till synes helt avtappade på både blodsocker & föreställningar.

Strax innan Västra Skogen bryter han tystnaden: Varför ska jag behöva förklara varför jag aldrig vill gifta mig? Jag vet ju redan att jag inte vill.

Hon svarar inte (ser ut att vara strandsatt i ett eget universum) & bristen på återkoppling tycks inte störa honom. Snarare är det som att frånvaron av reaktion var den väntade för han tittar aldrig ens upp för att möta någon, & han upprepar sig inte.

Tåget har just börjat inbromsningen vid Stadshagen då hon frågar honom: Har du varit i Arvika någon gång?

Ingen respons. De sitter där, separerade tillsammans i stillhet & ljudlöshet, andligen flyktade, två staplar av kött. Fyra döda porslinsögon riktade mot ett golv belagt av januarislask.

Mellan Fridhemsplan & Rådhuset är det dags igen (hon): Tänk att ha flygcertifikat.

Tåget accelererar in i gångarna efter Rådhuset då han hastigt reser sig. Vi går längst fram, säger han ängsligt & börjar ta sig framåt i tågets färdriktning. Hon går efter. Ur ett omfattande hål i hennes svarta jeans tittar en välnärd skinka ut, den är moderligt stor & ser väldigt mjuk ut. När tåget rullar in på T-Centralen är de borta.

---

II [tåget]

En liten tjej på ungefär fyra år pekar på Alfons Åbergs pappa & frågar hur långt det är kvar till Göteborg. Jötebojj, fortsätter hon, vilket konstigt namn. Mamman svarar att det är ett par timmar kvar. Lilltjejen ställer sig upp i sätet: En, två, tre, fyr, fem, sex, sju, ått, ni, ti, elv, tretton, fjorton, femton...TIMMAR!

(nej, jag missade inte tolv)

När hon säger "Jötebojj" tänker jag på Staffan Lindeborg ("Staffan Lindebojj"). Hon som sitter i sätet bredvid mig läser något isländskt & luktar inpyrd rök.

---

III [hemma, pappatid]

Jag frågar lillkillen vilket som är hans favoritdjur. Krokodilen, säger han & plockar fram en decimeterlång plastkrokodil.

- Vilken är den finaste färgen då?
- Grön.

Elefantmarschen ur Djungelboken ljuder ur CD-spelaren (en av hans absoluta favvisar för tillfället): En-två-tre-fyr! Jämna steg-två-tre-fyr!

Han marscherar i en cirkel & sjunger med. Jag håller för näsan med ena handen & i öglan som uppstår trär jag igenom den fria armen & förvandlar den till fiktiv elefantsnabel som svänger, tutar & kittlas.

Sängdags. Nu är elefanter favoritdjuret. STORA elefanter.

---

IV [hemma, egentid]

These New Puritans nya album känns som ett svek. Låter bitvis som soundtracket till en brittisk remake på Det sjunde inseglet, situerad i medeltida spel- & gyckelhallar på Southends pirer. Med cameos av Anne Boleyn, Lord Alfred Douglas &…WTF? Lloyd Cole?

Tornerspel på Roots Hall - Isaac the Jew är där – mingel med räkcocktails, cava & daft Canvey birds. Mods i crombies, på vespor; sceniskt som f-n.

Socitetsröster: Har någon sett The Wainwrights? Någon?
The Wainwrights? The Devereuxs?

Läppar som drar sig till minnes…havssalt.

(Här, ett smakprov ifrån en tid då jag & These New Puritans fortfarande var nykära.)

087

Om dagen så här långt skulle beskrivas med ett enda ord så skulle det ordet vara stingslig. Beroende på semantiskt tryck & känslighet skulle det alternativt kunna vara snarstucken & kinkig också.

Ser att de svenska ambassaderna i bl.a. Ljubljana & Dublin ska läggas ner medan vi får en ny i Pristina. Det stör mig.

Andra saker som stör:
* Folk som säger carpe diem & MENAR det.
* Bredskalmade glasögonbågar i glada färger.
* Marknadsmänniskor som skriver att det låter som en blandning av Joy Division & The Fall när det inte finns ett endaste förnimbart fragment någon-FUCKIN'-stans som even remotely påminner om Joy Division och/eller The Fall.
* Personer med en komplett Sex in the City-samling som främsta kulturella gärning.
* Folk som säger fridens liljor.
* Mr Bean.
* Vanemässiga utropstecken.
* Att skorna får bösiga sorgfläckar så fort man går ut den här tiden på året.
* Självutnämnda trubadurämnen.
* Hemmabyggda barer.
* Denzel Washington.
* Ordvitsar.
* Folk som skriver ASAP!.
* Irländska pubar.
* Deckaren som litterär genre.
* Lukten av tåginbromsningar.
* Svensk film i allmänhet.
* Människor som delar upp andra människor i starka/svaga.
* Lithells sunkiga varmkorv.
* Att Katie Sketch får & tar all kredd för The Organ när Debbie Cohen borde nämnas betydligt oftare.
* go:teborg.
* Folk som säger åååååhhh när maten kommer in på restaurang.
* La Liga.
* Noll kommentarer.
* Människor som konsekvent & vanemässigt kallar sin syster för Syster Yster.
* Vreten-stationen.
* Operativ svångrem matchat med expanderande mellanchefsnivå.
* Folk som skriver eftertankens kranka blekhet.
* Bono.
* Lukten av blöt hund.
* Polar Music Prize.
* Strebrar som vanemässigt pratar om synergieffekter.
* Bartendrar som inte håller sitt varv pga något jävla hundralappsviftande mongo.
* Gapes.
* Svenska Fotbollsförbundet.
* Köpcentrumcentrerad stadsplanering.
* Människor som står på vänster sida i rulltrappan.
* Disputationsfester.
* Svettiga gym-gubbar som sprider en doftblandning av ammoniak, svarta vinbär & marskatt.
* Trotsiga hårvirvlar.
* Folk som säger att Gyllene Tider är kult.
* Intensiv artificiell sötma.
* Veckopendling.
* Jeans utan röv.
* Livsmedel som påstås vara starkt kryddade när de i själva verket inte ens orsakar den minsta lilla krusning på tungan.
* Att jag inte kan koncentrera mig på jobbet när jag lyssnar på Turn on the Bright Lights [Interpol].

...& i ren jävla självbevarelsedrift får det räcka där.

Bröder, systrar & kamrater!
ARBEIT MACHT SPECULUM!

086

...freiheit macht faul.

085

3D is the new tinfoil...

084

Han är skeptisk.

083

Dödssyndtabell 2010 (uppdaterad):

[x] Frosseri

[x] Lättja

[x] Högmod

[x] Vrede

[x] Vällust
[-] Avund

[x] Fildelning

082

Snart fyra veckor utan cigg & så sakteliga börjar kompensationshungern ebba ut. Lågvattenmärken* hittills:

[1] en hel brioche
[2] dippat chips i färdig-béarnaise
[3] dippat Finn Crisps i Lallerstedts pepparsås

Naturligtvis nerhetsat i kompensationssug utan egentlig hunger. [1] & [2] var relativt trevligt men [3] orsakade ett betydande själväckel (dessutom rapades rosépeppar i ett dygn efteråt).

* = dvs när ätandet korsat gränsen bortom hedonistiskt svullande & kvadrerats till en slags depraverad, närmast pornografisk hybrid.

081

080

Brinn!
Men sjung mig till sömns först.

I need some love like I never needed love before
(wanna make love to ya baby)
I had a little love, now I'm back for more
(wanna make love to ya baby)

Skoja. Gå direkt till brinn.

079

Guppy blev besviken på förra inlägget [078]. Han trodde att det skulle hända något mer; typ att ungen skulle kräkas, att hon skulle snava & krossa näsan. Ja, något vad-som-helst för att uppgradera den ifrån att bara vara cuteness.

Jo, men isåfall var det åtminstone oförutsägbart, försvarade jag mig med & någonstans där enades vi hjälpligt. Men, jag måste erkänna att jag är en smula överraskad själv faktiskt, överrumplad till och med.

(Jag tror att det handlade om att öppna sig lite, lyfta på täcket & visa mjukisen liksom; han som längtar hem under veckorna & räknar ner timmarna till när tåget ska gå. Han som stoppar om sig med gamla kameraförevigade filmsnuttar på när lillkillen målar en lila mammut eller sjunger Lilla snigel akta dig. Stycken som är fyrar som visar vägen hem; ögonblick som reduceras till bröstkorg ur vilket någonting försöker slå sig ut.)

Jag tror det handlade om att förra inlägget hade en Förälder som avsändare, det var Föräldern som hoppade fram & reared its ugly head. För så är det, Föräldrar ääälskar småbarn som sjunger & dansar 'n shit. De tycker sånt är gulligt.

Det var allt, nu ska ni lyssna på de här fyra Ride-låtarna istället. The Power of Good Taste Compels You!

078

077

Och medan en halvtom & maxvarvad buss rycker & rullar över en dimindränkt Västerbro slår tanken mig:

Vad kom egentligen först? Anna Anka eller Hornstull?

076

Till syvende & sist är vi blott de som rösterna säger åt oss att vara.

075

074

OK, jag höll emot länge men Devil Child Spotify är installerat nu. Jag känner mig smutsig (principlöshet does that to me).

Citerar Bukowski i ett försök att insupa någon slags kollektiv självkänsla (försonas liksom):
jag hade
blivit medlem
i klubben
och jag kände mig som en
jävla
idiot

--- senare ---
Tvärnit på mina tre första sökningar: Solvent [Skinny Puppy], Rock The Box [Sylvester] & Tricky Disco [Tricky Disco].

--- ännu lite senare ---
Sökningarna får träffar nu men Arne Hegerforsjäveln ligger i bakhåll i form av ett reklamavbrott mellan Saint Etienne & 808 State. Tro honom inte, dearest! Hans blick är likgiltig & bakom den goa gubbfasaden bor förruttnelse. Arne Hegerfors är en ordvitsande domedagskraft, Arne Hegerfors är Kain.

HANG THE DJ!
HANG THE DJ!
HANG THE DJ!

Men ändå, trots allt, ett slags tack till Der A-mann & H M B som knuffade mig över kanten till sist.

(BTW, såg Mats Rubarth i Västermalmsgallerian i förrgår!)

073

--- vakans ---

072

David Lynch med ett par varma trosor inknökade i munnen.

Så irrationellt, så snuskhumrigt.

Så completely så utterly umm...savoir faire?

071

När Stephen Hawking var nio år gammal kuggades han på ett hemarbete om andragradsekvationer. Dagen efter lade han ett äpple på sin lärares kateder, det var penslat med stryknin & läraren dog en utdragen & smärtsam död. I en intervju flera år senare sa Stephens mamma att det var första gången som även världen kunde se hennes lilla ängels mörka sida.

070

We are foul, loathsome, offensive, repugnant & harsh.
We are the ugliness, the disconnected.
We are the awkward, the disgraceful.
We are the ugliness, the disenchanted.

ALL BEAUTY IS OUR ENEMY!

069

Sprang över en gammal ”utmaning” där man ska ta sig igenom ett frågebatteri med förbehållet att varje svar ska börja på samma bokstav som ens namn. Jahaja...

vad heter du? Calle
ett ord på fyra bokstäver: cepe
namn: Cthulhu
yrke: c-kändis
färg: chinchilla vs stavmixer-rött
klädesplagg: crombie
mat: choklad
sak i badrummet: Colgate (tandkrämstub)
plats/stad: Chelmsford
en orsak till att vara sen: cunnilingus
något man inte skriker: CHOCO LATTE! WÖÖÖUUU-WÖÖÖÖUUU!
film: Carnival of Souls
något man dricker: Calvados
band: Coil
djur: chupacabra
gatunamn: Caledonia Street
bil: Cooper
aktivitet med mer än en deltagare: cumswapping
sång: mmm...
Confusion (New Order) eller Cosmonaut (At the Drive-In) eller Circus of Death (Human League) eller Cübik (808 State) eller Cardboard Lamb (Crash Course in Science) eller Circling Overland (Front 242) eller Charly (The Prodigy) eller Crispy Bacon (Laurent Garnier) eller Coat Hanger Abortion (Larva) eller California Über Alles (Dead Kennedys) eller Capitalism Stole My Virginity (The [International] Noise Conspiracy) eller Corridors (Dolina) eller Caravan (Blur) eller Crank Heart (Xiu Xiu) eller Celebration (Sepülchre Inc.) eller Cassius (Foals) eller Cripple & the Starfish (Antony & the Johnsons) eller Cities of Glass (Bakterielle Infektion) eller Collapsing New People (Fad Gadget) eller Cold as Ice (Klinik) eller Crosses (José González) eller Come to Milton Keynes (Style Council) eller Come to Daddy (Aphex Twin) eller Come into My World, Fischerspooner mix (Kylie) eller Coboloid Race (Rational Youth) eller C'mon C'mon (Von Bondies) eller Crapstone (Khonnor) eller Colony (Joy Division) eller Cloudbusting (Kate Bush) eller Clock Factory (Sabres of Paradise) eller Caligula (Hästpojken) eller Concertina (Tori Amos) eller Crash & Carry (Orbital) eller Computer Liebe (Kraftwerk) eller Cardinal Points (Coil) eller Carnation (The Jam) eller Club Foot (Kasabian) eller Circle.Square.Triangle (Test Icicles) eller Chips on My Shoulder (Soft Cell) eller Chinese Burn (Curve) eller Corpses in Their Mouths (Ian Brown) eller Control I'm Here (Nitzer Ebb) eller CC Cowboys (The Clash Imperiet)...

(Hoppsan, har lyckats deleta ett tjugotal låtar ser jag nu...sorry.)

068

067

066

Till förruttnelsen, Polly!
Till förruttnelsen!

065

För exakt 30 år sedan var jag totalt vettskrämd efter att just bevittnat lite realspökerier.

För exakt 20 år sedan stod jag & skrek i Gaffelmans öra på ett dansgolv i Skövde. Något om att det var 90-tal nu.

För exakt 10 år sedan stod jag på Söder & skrålade med syrran, Papa Ziggy, min fru (som ännu inte var min fru) & två jag glömt namnet på. Jag hade spelat in en killerkassett till partajet, spillde rött vin på finlinnet & var tvungen att ta en tupplur ganska tidigt efter att ha fått lite för mycket sprit i magen. Kvicknade till lagom till tolvslaget though.

Exakt nu sitter jag hemma & dricker skitwhisky, lyssnar på Hocico & i ögonvrån skymtar de sista skälvande återverkningarna av skräpfyrverkerierna som det övriga trashet roat sig med den senaste timmen. Just det, jag har hetsat i mig en påse nachobollar också.

Sååå...gott nytt I suppose. Gott nytt muthafuckas! Punken är död & this little piggy went to market!