927

kontorstid med Brettan

(i)
well he said he'd show you his bed 
& the delights of the chemical smile

Reminder till nästa års bobåkningssäsong: ät upp röven innan!

(Blir så mycket enklare att sitta bekvämt efter ett 40-tal åk på ett isigt, knöggligt underlag i 50 graders lutning.)


(ii)
& like all the boys in all the cities
I take the poison, take the pity

Dagens lunchpasta framför Mid Morning Matters with Alan Partridge var som förväntat betydligt enklare än förra veckans kebabrulle framför en hjärndissektion.


(iii)
we kneel before the open grave 
& light the candles with our pain

OK, så januaris självhäftande etikett var alltså att självvald barnlöshet inte är ett val utan ett martyrskap?

926

Ambivalens:
Slightly ljusblå, slightly transparent med underliggande lager i indigo & akvamarin? Med en diffus längtan efter stunder där alla dörrar är öppna men stängda men öppna men stängda men öppna?

Undergrupp:
Det finns en typ av kompisgäng som alltid består av sju. De gillar rökig whisky, trav & t-shirts med roliga slogans. Detta kompisgäng, som föredrar att kallas herrklubb, utgörs alltid av minst en hantverkare, en polis samt en Gugge.

Europe Is Our Playground:
Har väl egentligen alltid vetat att den är FoC:s nationalhymn eller motsvarande. Åtminstone sedan 1996, på en minibuss på väg mot södra Frankrike med en walkman i ena handen & en vinare i den andra. På en bensinmack någonstans utmed den tysk-franska gränsen blev vi omringade av polis i overaller som ville se våra pass.

925

924

dagsindex

>
mån
Det fåtal dagar under en livstid då det finns en ny ostbåge att pröva. Det här var en av dem.

The Present Moment

samtalsämne: 
Om en grannes insändare som efter problemformuleringen klämde till med att fler tycker likadant, vilket i aktuell generation alltid tycks göra argumentet mer giltigt per default.

>
tis
Lugnet & den slumrande skönheten i saker nedsänkta i sprit.

Four Tet-remix

samtalsämne: 
Är mer pengar till kulturen lika med mer pengar till kulturetablissemanget? Isåfall, hur många fler uppsättningar av Måsen kan samtiden hantera?

>
ons
Yta, yta, yta. Varför är detta inte min tid?
Jag hade varit kung i denna yta!

DSX

samtalsämne: 
Defensiv prissättning & krassliga barn.
Om att fastna med hörlursladden i pressbyråskylten.

>
tors
Ifrån 'simplicity' till 'huvudstupa ner i komplicatorn'.

White Hex

samtalsämne: 
Partiledardebatt, ett retoriskt forum om max 140 meningsbärande kontradiktioner.

>
fre
Ett förmörkat gråblått att ta sig igenom med hastiga steg.

In Death It Ends

samtalsämne: 
Lättnad, död, förändring, uniformer & scharlakansfeber.
Om låtsashet som långsamt käkar upp en.

>
lör
Alla dessa umbärliga ord som aldrig gör någon som helst skillnad.

Glasgow Mega-Snake

samtalsämne: 
-

>
sön
Händerna är kallare än någonsin. Det lär bero på hur de interagerar med hjärtat, hur kroppsvärme distribueras & regleras dem emellan.

Sünthpöpp

samtalsämne: 
Triple cheese, bettskena.
Om att avlägsna delar i sin persona.

>
bra att veta:
När dagarna flashar förbi i inlägg som dessa lyses de temporärt upp, kanske tio sekunder, av eldflugor som fixerats om tusen i små genomskinliga burkar av förstoringsglas. När syret tar slut tonar ljuset ut, & i den sista glödande sucken av luminans ser det ut som en klump blossande apelsinmarmelad.

923

Stephen suckar djupt, himlar en smula med ögonen & svär för sig själv. Strandsatt längst ut i ena änden av honnörsbordet förbannar han den akademiska tillställningen med sina protokoll & generella skitnödighet i allmänhet; sitt bordssällskap, som upptar hela perceptionsapparaten med oändliga monologer utsirade i helvetet självt, i synnerhet. Tiraderna pågår middagen igenom men Stephen nickar på rätt ställen & ser artigt intresserad ut.

Till cognacen byter deklamerandet riktning då en myckenhet av röd- & dessertvin lockat fram en passionerad, sluddrande amatörmålare med haranger om landskap i akvarell, om att fånga ljuset i gryningen över vindsvepta kalhyggen samt van Gogh. Människan uppehåller sig särskilt vid den senares öronincident, & spekulerar med bedrövelsen stockandes i halsen om de kärlekskval holländaren måste genomlidit, & den samlade ångest som måste föregå avlägsnandet av en kroppsdel.

Ett missnöjt pysande far igenom Stephens talsyntesmaskin. Jävla romantiker! Det var inte för kärleken!, vill han skrika då det plötsligt stinger till i bröstkorgen av kvävda minnen som oväntat återkallats. Minnen om hur han själv en gång var en hopplös romantiker med krigshärjat hjärta. Så, så, lugnar han sig själv, jag ser klarare nu när synen inte längre grumlas av känslokontaminerade tokerier. Det var en ödande omväg, det är han den förste att erkänna, men en lärorik sådan, som gav värdefulla insikter i hur världen är beskaffad, om människans enfald & naiva tilltro till det här med ’kärleken’ & det ovärdiga, irrationella vansinne den framkallar.

Och även om det var sant, att van Gogh lemlästade sig själv i lidelse? Vad är väl då ett halvt öra? Pffff, amateur!, fräser han hätskt samtidigt som käkarna arbetar febrilt & får tandkronorna att sjunga, som om de vore sirener med uppgift att locka tillbaka de gamla ovälkomna hågkomsterna till sin håla.

Det är läpparnas gnissel som röjer att de inte är så historielösa & okonstlade de vid en första anblick tycks vara. För där, under en specialgjord silikonmask som efter ett lätt pudrande av rätt hudton ger det skenbara intrycket att området mellan näsa & haka är intakt, döljer sig ett fossilerat grin där det en gång funnits läppar. Läpparna som han i vredesmod efter att ha avvisats skar ut i ett sammanhängande stycke, sänkte ner i en glasburk med formalin & skickade rekommenderat med bud. Där vardera läpp bar fem intatuerade stavelser, hans slutreplik förevigad i bläck: utterly hardened, utterly apart.

922

Nous avons décembré?

Japp, & den korta versionen var att den långa versionen var lika med soundtracket & rejtades till 3,2 vilket innebär att 2012 fick en genomsnitt om 2,97 vilket känns: /-lågt?-/-högt?-/-lagom?-/
Ring in ditt svar nu & vinn fina priser!

Stickprov:
> Serverades en lucka var dag (& nya anledningar till att en favorit är en favorit är en favorit).
> En skyttel tog sig ifrån 80-talets första hälft & fläskade in i smaklökarna på samma sätt som Portion Control & Front 242 en gång gjorde.
> Kvällsmörkret sänkte sig över Vadsboslätten & jag räknade kallt med att skymningsblindhet & mellandagsreahets skulle hjälpa mig att osedd smyga in på Rusta för en badsaltsraid (plus ett storpack Lion). Detta utspelades medan Youth Code sa att hon sa.
> MUSTAAARD!
> 1 0 0 1 0-4.

That is all,
Le C

921

Det var ett tag sen sist, men nu är Coachie tillbaka med nya sköna boktips:



Halloj everybody,

Denna gång har jag läst Pussy Eating for Everybody, en lärorik exposé om oral-vaginal stimulering. Boken är verkligen vad den heter, för det är cunnilingus utefter hela pH-skalan i luftiga, konkreta ordalag, vilket gör de mer teoretiska passagerna om anatomiska & neurala förutsättningar samt dess implikationer lättförståeliga & synnerligen givande. Boken har många, fina foton som pedagogiskt illustrerar de många praktiska tips & tekniker som ges för de flesta av kontexter & stämningar, allt ifrån småskälvande kvällsmys till dagar av total, självutplånande kättja.

Ära & välgång,
Coachführern

920

På apoteket smyger ett äldre par omkring & markerar sin närvaro via en bedövande stank av piss som strålar kring dem likt ett osynligt, kvävande doftsken.

(Att som i detta eskalera en odör till sin yttersta spets kräver, förutom uthållighet & hänsynslös principfasthet, mod. Det kräver en stor konstnär att ha den lidelse & övertygelse som behövs för att samla kurage till att snitta upp sig själv, skära bort urinledarna & sy ihop igen. Landstinget har sedan länge vägrat utföra detta ingrepp, & till och med den svarta marknaden är död för denna ovanliga konstform där människan genom att frambringa en anstötlig mur av snusk, själv blir ändpunkten av ett intervall som suddar ut gränserna mellan människa & artefakt. För när ledarnas funktion satts ur spel leds urinet ut i kroppen & dunstar så småningom igenom huden som över tid förvandlas till en stinkande, gulnad segelduk. Ett krispigt pansar av blänkande syrakristaller, en kropp stöpt i ammoniak & stearin.)

Trots denna ytterst märkbara & direkt obehagliga kvalitet ger de i övrigt ett skört, närmast poröst intryck.

919

918

När Hans Kunglig Höghet Daniel, Prins av Sverige & Hertig av Västergötland, besöker Hovet för att se på Gnaget fylls hans bröst av mod, intellekt av visdom & ljumskar med ett överflöd av kunglig juice, nog att föra tusen riken vidare, nej, vänta...sorry, det där var förra säsongen.

917

916

x
Tänk, jag var något drömskt som stod & stirrade på sina skor. Ett lo-fi-vemod som götts med svulstiga stråkar, riggad rundgång & mörk rom. Nu ett koncentrat av bakfyllesunk, komplett med pizza i magen & hockeytorsk rektalt.

x
En tung doft av cederträ, viol & vanilj. Koncentrerar man sig dras en bärnstensfärgad hinna ned över ögonen.

x
Allt man säger & allt man inte säger, men emellanåt säger ändå.

x
Sökordens kompakta mörker. Mmm…’www.runka i bastun’ till exempel.

x
Haikukompensation för ovanstående:
sältan mot stenen/ångande proteiner/surfballe i hand
Varsågod.

x
Väggarna andas.

x
ja, jag spelar på mitt dragspel/sjunger om att fylla år
& jag önskar att man firar/minst två dar per år
*gnolar*

x
Trodde aldrig jag skulle höra mig själv säga det här (blir vanligtvis för varm) men: f-n vad det vore gött att skeda!

x
E-post: vit krage i mönstergill korrelation med oxfordblå crewneck.

915

--- q4 ---

Inte lätt det där. Ändra ifrån 'kritisk granskning' till 'granskning'? Sorry, det var min inomboende validitetsfascist som svarade där. Var i Frankfurt en gång, slutade inte väl. Många voro dessutom druckna. SH just nu för 30 år sen: 'Für Immer' får 8,5. "DAF have never pulled their punches. See how easily you bruise". Kempinski-moment: åkte hiss med Steven Spielberg där. Han bar en otroligt smutsig keps. Skulle ni tro mig om jag sa att your love is a waste? Demons? Skulle ni tro mig om jag sa oh dreamer, I never should've let go of your hands? Långkalsingar, dubbla strumpor, ett extra lager merinoull, cigg a plenty. Redo. Vore jefvligt trefvligt om pre-orders dök upp innan själlösa gratisströmmar & release på Spottan. Glenn Hysén? Bah! Var på samma tåg som han som spelade frisörkillen i Rederiet i söndags. Hmm, Willy Wonka-samplingar var för technon vad Hellraiser-ditos var för EBM-svängen? Så kommer bah: "Automatische Antwort". Ibland är jobbet så läskigt nära verkligheten. Ah, dessa underbara dagar i vardagsbluesens blood bin. Inget andas medelklass såsom ett 99-kronorsvin. HERREGUD! JAG VET INTE VAD JAG VÄGER! Fördelar med att förfesta allena: (i) alla är precis lika fulla & röker samtidigt, (ii) alla gillar spellistan & dansar som halvgudar. ''...för alla oss som har varit där, är det en plats som kommer viska dess namn i evighet''. Fan, stöp mig i stearin någon. Aaahh, doften av långkok med en vagnslast vitlök, aningen för mycket rödvin o en rikedom med örter... ...tänk Montpellier, utan tjurfäktning. Har för dåligt tålamod för olja. Eller ja, egentligen är det ju brist på talang...men 'dåligt tålamod' känns bättre. Blir så j-a provocerad av alla dessa fantasilösa DM-tributer (toilet rate: 99%). Motgift: en strikt Cold Meat Industry-diet i dagarna två. En dag indränkt i Mogwai. Ena stunden en ljudkuliss, nästa ett material, en kemikalie eller bärande vägg som borras sönder av män i Estlandsreggade pick-up:er. Upptäckte precis en plastväxt i hallen. Jisses, hur länge har den stått där? Spriten lurade ner mig på knä. O ve. COME! COME! FIRE AND BRIMSTONE OF 2013!

--- sorted ---