Framför faller bruna ishockeylockar över smala skuldror & solkig skjortkrage.
Kön är syrefattigt trång & bakifrån nafsar en överlastad kundvagn mot hälkappan - på håll såg den ut som en sufflé på väg att svämma över av flerpack, storpack & helt jävla otroliga mängder med lök.
Trycket ifrån vagnen bakifrån & den framförvarande orörligheten gör att jag med en enkel höftrörelse skulle kunna peta ishockeylockarna i rumpan med mig själv. Som så många gånger förut låter jag bli.
