227

Ett nedmonterat landskap kurar i en sjudande plockepinnhög av kollapsade byggkroppar.

when things are overwhelming
I let them be

Instängd under en postmodernistisk slagghög; omfamnad av trolsk klang & suddigt vibrato. Kondolerande stråkar vaggar med uppriktiga kvidanden, kyler ner innan rodnaden slutligen bedarrar & retirerar bortom minnen & historik.