253

Jag har glömt vad Fist of Cheese skulle vara. Var det spirituell förströelse utan motkrav? Elasticitet utan mervärde? En pretentiös sleaze-modernistisk tankefabrik? I dunno.

Tänk om det blivit ett gammalt desillusionerat kylskåp som dörren pliktskyldigast öppnas till ibland? Ett ställe där man i ett svagt konstlat, nästan lite unket sken konstaterar att: nähänä, inget jag var sugen på den här gången heller. Sedan stänger man dörren & letar förstrött efter något annat. Glömmer & går vidare.

Skitsamma, det är snart lunch & jag har ett ruggigt tzatziki-sug.