Låtsades att valnötterna var förkrympta människohjärnor. Låtsades att de smakade kyckling & att jag var Peter Kürten. Imorse satt en lapp fasttejpad på kaffeburken:
Calle,
Det du jagar bär ingen mening. Du kommer att vara lika tom imorgon.
- Ni förvirrade humanister! Människan har ingen särställning, det är en frihet ni tagit er. Det är inte medfött, det är ett val. - HÅLL KÄFT, KANINJÄVEL! Vi försöker faktiskt ÄTA här!
Vid fullmåne förvandlas hon till en Golden Retriever som sätter sig vid sängänden & tittar på när matte & husse knullar. Trots att hon virat in sig i en filt känner de hundlukten & hon hoppar ut genom fönstret.
Medan hon störtar över frostig asfalt, förbi varulvar & mångalna, kastas hennes förutsägelse mellan husväggarna: HEAR YE! HEAR YE! RAKBLADSVASSA KNIVAR! FLODER AV BLOD!
Det var för ögonblick som dessa Stephen Hawking lät programmera om sin talsyntes så att James Earl Jones maskulint modulerande stämma kunde rulla runt i föreläsningsalen istället för hans egna statiska suckar:
- Voilà! Där har vi det, kära ni...matematiken. MATEMATIKEN! Som jag omfamnar, ger liv & mening; som jag omvandlar till en instans av approximerad skönhet.
Salen är rörd till tårar & Stephen ler för sig själv. Han vet så väl vad de går igenom. De har ännu inte förstått vad det är de varit med om, men de vet instinktivt att det är stort, något monumentalt. Något de kommer att minnas i resten av sina liv som dagen då de blomstrade; som dagen då de för första gången såg tingen för vad de verkligen är.
onsdag Arbetsveckans allra mellersta dag. Craving efter fulbéarnaise - sunkhaksvarianten som glittrar av glada fettsyror. Tänker på tegel istället [avledningsmanöver]. Nedsmutsat tegel. Förställer sig aldrig, men dömer minsta lilla snedsteg.
3,5-åringen: - Han kan inte resa sig upp! Pappan: - Krokodilen? 3,5-åringen: - Baloo! Pappan: - Baloo? Är det krokodilen? 3,5-åringen: - Ja. Han är död.
ja blir så sjukt lessen iblann när elaka fålk säjjer man e dum i huve för man e model!!! i stället för att erkänna att dem e avunsjuka!! de ba öööööö jevla planta utan att veta att ja tenker faktist veldit mycket på saker som politik!!! å varför skulle ja de om ja va kårkad!!!
politik e faktisk jätte viktit för de e dem som bestämmer lagar!!! å dem får bestämma när de e röstning å folk röstar!! derför e de xtra viktit att rösta för då e de demmokrati!!!
många tycker ååå de e så svårt å rösta å ååå ja vet inte va ja ska velja men de e faktist jätte lett att rösta om man vill!!! dagens tipps e å rösta på sånt som man tycker e viktit!!!
ja elskar att ha picknick å hur har man bra picknick utan bra miljö!!! osså tenk till exempel på all tjern kraft å kanser!! asså då e jue miljö viktit för mej å då rösta ja på miljö!!! lett som en plett!!!
min vän aziz säjjer hemska saker!! att gorillor dödas i jungeln för å bli askfat åt imprilismen i vest ............ å alla dem fina delfiner som hamnar i ton fisk burkar å blir sallad å sånt!! asså va kneppt!!!!!! att ha jur e oxå miljö ! aziz e sosilist å de respecterar ja!!!
de blev låååång tung å djup text i dag så ja avslutar me lite goda nyheter!!!! gina har rea på lördag hihi!!!!
Lyssnar igenom The Smiths-katalogen. Håller kvar & smakar på spontana associationer & solkiga minnen.
(13/73) Stop Me If You Think You’ve Heard This One Before
Rigoletto, 1982
Jag & syrran på Rymdimperiet slår tillbaka. Soundtracket blåser skallen av mig & tvingar mig att ljudligt nynna med. Då knackar syrran på armen, tittar på mig som om jag vore dum i huvet & frågar retligt varför jag sjunger.
Jag hade tappat kontrollen, & skämdes som en hund.
alla helgons: Kyrkogårdar brinner & hemma kom vi ihåg katten.
Händer & armar minns alltjämt lyften, hur tyngden fördelades i famnen, exakt var de små tassarna parkerade. Blunda & känn fluffet som killar näsan, buffarna mot vadbenet, det lilla sandpappret till tunga.
i övrigt: Vi sa adjö till mellanchefen med ett oh you insolent wretch! Sedan dränkte vi henne i ost & choklad. Idag bröts tystnaden av en enerverande cellokonsert.
K-k-kallt.
Drack portvin ur en röd kaffemugg modell mindre medan Ludovico Einaudi plinkade i hörlurarna. I stunder av [relativ] uppgivenhet är klinken små välkomnande pustar av oh well, it could be worse. Men oftast mår bakgrundsmusik i P1 bäst av att förbli just bakgrundsmusik i P1. Spontan vidareassociation på det: Arvo Pärt.
J-j-jävligt kallt.
Kaffe i svart mugg med guldblasonerat AIK-emblem. Halvmatchar med Carl Barât som reciterar: he’s gonna get his fuckin’ head kicked in. Vidareassociation på det: ståplats, åh ståplats.
E-e-Eeeeed Rooney.
Te ur mugg med St Andrew-kors. In The Nursery mässar, militäriska snares & adrenalinstinna stabs. Association: Yukio Mishima.
Ser in i badrumspegeln & väser: - God smak är din ledstjärna. Ditt signum. Ditt väsen.
Avspeglingen nickar tillbaka & börjar mima något som ligger insprängt i Neue Deutsche Welle-erans rusningtimme. Det ser uppgivet & tillgjort ut; men låter ack så bra.
