Stjäl en kommentar ifrån mig själv som sammanfattar läget ganska väl:
Har inget vettigt att komma med som vanligt, flyter mest omkring som en fretless basgång* & markerar någon slags skenbar närvaro.
* Tog Gary Numan & Music for Chameleons som exempel, men egentligen är Japan & My New Career en betydligt bättre analogi.
