Uppgår i mitt vattenburna tecken & kippar som en landsatt fisk. Slemavsöndringar har späckat igen nässvalget & det enda som hjälper är rom.
Lagrad rom är generellt sett bäst när temperaturen är på nedgång, fast just nu är den† en livgivare, en extra lungsäck med membran av melass.
Utandningen virvlar mjukt & vänder tillbaka; en varmblodig karibisk bris saturerad av tobak, råsocker & åtrå förklädd till vanilj. Det pirrar till av förväntan & i en slocknad sekund är andningsvägarna undsatta.
När det kittlat färdigt blir man med all önskvärd tydlighet varse att det är läge att åter börja inhalera munledes, för annars kommer det snart att vara färdigpirrat för evigt.
† Angostura 1919, även en underskattad avec.
-----
Behöver raka mig också.
