en vecka
--> har vadat knädjupt ibland självinsikter i över ett halvår för att finna de rätta orden. De har nu infunnit sig. Orden äro: ’ennui’, ’sälta’, ’Råsunda’ samt ’crevasse’.
--> en hälsena så uppspänd att varenda nästa-steg kan förväntas åtföljas av en torr, diskret smäll.
--> Skinny Puppy är världens bästa band någonsin, alla kategorier. Detta är min övertygelse.
--> tider av vattkoppor gör att jag har en liten prickikorv som vaknar klockan fem med Scooby Doo-funderingar: Pappa! Pappa! Varför drar de inte av monstret masken direkt i början istället? Då vet de ju vem som är boven på en gång!
--> det kallas tydligen ’att jabba’. Vilket alltså är lika med VAB slash jobba hemifrån. Har fortfarande inte helt konsoliderat uttrycket & tycker instinktivt inte om det på samma sätt som jag ogillar ring-in-program på radio eller tillgjorda skratt.
--> har haft den shortlistad i tio år, men nu äntligen har Six Feet Under börjat rulla.
--> apropå serier. Berättade jag det? Att jag förra sommaren började sätta ihop alla Super Hans-sekvenser till en lång kronologisk livsberättelse. I teorin låter det naturligtvis som en fantastisk irrfärd, men taget ur kontext föll det helt platt. Fattar fortfarande inte hur det ens är möjligt. Alltså, helt P L A T T.
--> ännu en årsring. Har slutat räkna dem vid det här laget. Det är som en oxiderad silverpenning som ligger i brevlådan en gång om året. Man ser den, stönar kvalfullt (men enbart för effekt), & slänger ner den i den där kökslådan som svämmar över av vinkorkar, take away-menyer, klädestags, sladdar, eventuellt halvviktiga papper som eventuellt kan vara bra att ha någon gång (eventuellt), batterier, post-its, pennor, lim, sådana där old school ölkorkar med metallhållare, klistermärken, en tumstock. Fan.
(djurgåaaahahahahahahahaha)
