Sluter ögonen & nakna gamla tanter flimrar förbi i ett rasande tempo. Karikatyriskt uppblåsta putmunnar, draperade med sjok av elefanthud hängandes som alldeles för stora knytblusar runt kropparna som förvridits i vulgära poser. Eh? Var kom det ifrån? En allegorisk visualisering för hur själen ruttnar i takt med poängtappen? För humanismen? För november spawned a monster? Känner lukten av desinfektionsmedel. Av kaffe & gamla böcker. De nya säsongskortspriserna har anlänt. Rocky-temat loopar i skallen, BA-BA-BAAAH! BA-BA-BAAAH! Vilket spontant känns mer oktober än november, som grå sweatpants vs oxfordblå cords. November är mer en blandning av den här & den här, åtminstone det som är bra med månaden. Typ svalkan, mörkersinnet & monotonin? Men om sociala medier är något att gå efter så tycks den samtida människans värsta livskris bestå i att allmänna kommunikationsmedel står stilla eller är försenade. OCH VI SOM KÖPT BILJETT & ALLT!
