del två (av två)
Återkommen ifrån 1987 kopplar jag jetlaggad in eurofiltret för att snabbt kunna återvända för en mer regionalt reducerad version.
Hinner se gamla döda ögonblick av engelsk sydkust, adriatiska bad & skånska stränder susa förbi innan det stannar av, blir grågrumligt & outtydbart; vilsna pixlar som slumpmässigt fastnat någonstans utmed gråskalan. Synintryckens brist på förnimbar skepnad ersätts av ett enerverande pianoklink som gömmer sig någonstans i fonden.
Återkommen ifrån 1987 kopplar jag jetlaggad in eurofiltret för att snabbt kunna återvända för en mer regionalt reducerad version.
Hinner se gamla döda ögonblick av engelsk sydkust, adriatiska bad & skånska stränder susa förbi innan det stannar av, blir grågrumligt & outtydbart; vilsna pixlar som slumpmässigt fastnat någonstans utmed gråskalan. Synintryckens brist på förnimbar skepnad ersätts av ett enerverande pianoklink som gömmer sig någonstans i fonden.
...ding-dong-ding...ding-dong-ding...ding-dong-ding...
Då hör jag, klinkandet är de tre första takterna ifrån Brother Louie som hakat upp sig & en kall hand greppar hjärtat & vrider om. Den frusna gråa massan tinas upp, konfigureras om till ett grällare entitet för att till sist vara där, fullt synliga:
Crockett & Tubbs på europeiska...Modern feckin' Talking.
